Vi hoppar upp några divisioner till fyran för ytterligare ett Västeråsderby. IFK var t.o.m. såpass klassiga att dom bjöd på matchprogram så nu kan jag slänga mig med spelarnamn och verka insatt.
IFK förstås i blåvitt som också är Odens färger. Därav det neongula reservstället.
Självklart roande för en annan att se hur många gamla Syrianskalirare båda lagen håller sig med. Oden kör med Martin Eriksson i mål, Hasan Resulovic som mittback samt Karwan Saeed Foad och Ivan Merino på topp. IFK har Andreas Åhman och Erick Estrada. Även Josef Kaya och Emanuel Özel men dom spelade aldrig i a-laget vad jag kan minnas så det räknas inte lika mycket. Namedropping!
Lite referat då. Den här matchen var betydligt hetsigare än div.8-derbyt men det är väl lite mer på allvar här också. Speciellt tränaren Jireteg i IFK är väldigt gapig på linjen. IFK tar ledningen i 19:e minuten genom Robin Stigevik. Minns inte det målet alls så vi skippar beskrivningen. Bara fem minuter senare utnyttjar Merino det faktum att målvakt och backlinje i IFK inte har nån vidare kommunikation. Målvakten rusar ut och krockar med mittbacken varpå bollen studsar upp och Ivan kan karatesparka in den vackert.
Fem minuter till och dålig kommunikation i Oden istället. Att lägga en lös hemåtpassning mot Martin Eriksson (känd för att vara den enda i Syrianskas matchprogram som inte hade sin vikt utskriven) och tvinga fram en utrusning är inte det smartaste man kan göra. Martin lufsar ut bäst han kan men Max Holmberg hinner enkelt emellan och lägger in bollen till 2-1.
Nån hörna va.
Andra halvlek är knappt två minuter gammal när Robin Stigevik kommer ur pyttevinkel och drar bollen i vänstra stolproten. Den rullar sen låååångsamt längs med linjen bort till andra stolpen där Målis-Martin fumlar in den. 3-1 och allt verkar avgjort.
Minut 49 sen. Flådige Adam Emanuelsson i IFK kommer med sträckt ben, dobbar ut, träffar rakt över ankeln på Erik Curtolo som ger upp ett sånt där skrik som får det att rysa i hela kroppen på en. Foten rakt av vad jag kan förstå och spelavbrott i runt en halvtimme medans man väntar på ambulans. Domarens reaktion på detta? Gult kort. IFK gör iallafall det halvrätta och plockar ut Emanuelsson själva. Mår säkert som en prins.
Aj.
Hämtning.
Nu inträffar det fantastiska att Oden som kom till spel med nån enstaka reserv som man redan bytt in, skickar materialaren till parkeringen för att hämta matchkläder till nån som jag misstänker höll till på läktaren. Han hoppar sedan in. Vet inte hur tillåtet det är på den här nivån men nåja.
Tung bänk.
Oden är förbannade och tar helt över matchen. I 61:a minuten missar två av IFK:s backar enkla brytningar varpå Karwan går igenom och reducerar till 3-2. Minut 79 spökar Odens bänk igen när man får hämta ut en kille från omklädningsrummet då han får ersätta sin egen skadade ersättare. Och till sist i 89:e blir Karwan utvisad för snack då han inte tycker om hur linjedomaren använder sin flagga.
Måste bara påpeka domaren här. Tack vare matchprogrammet vet vi att han heter Ali Aljawaheri. Om han inte hade vart så jävla ivrig med att slita upp det gula redan när han var på väg till spelarna vid benbrottet hade matchen kunnat sluta klart annorlunda. Gult kort för ett benbrott? Child please. Med en spelare mindre är det mycket oklart om IFK hade klarat anstormningen för så bra var Oden. Att sen visa ut nån för snack i slutet av matchen är bara att skämma ut sig.
Matchens lirare blir väl Stigevik med sina två mål. Fart och teknik men hyfsat dåligt humör. Lite som Sallanto kanske. Av dom gamla Syrianerna höll väl Karwan och Hasan bäst klass, även om den sistnämnde hade tappat en del av sin gamla speed.
Oden ligger fortfarande sist i tabellen och man verkar inte ha den fetaste truppen precis. Och Curtolo lär väl vara borta resten av säsongen. Jag hoppas iallafall att man håller sig kvar för spelet sista halvtimmen imponerade och jag sympatiserar med dom fr.o.m. nu. Något jag inte gör med IFK.
